Hur stigande räntor påverkar våra räntefonder

I slutet av april höjde Riksbanken reporäntan med 25 punkter och deras räntebana indikerar fortsatta höjningar. Den amerikanska centralbanken har också inlett en räntehöjningscykel som även den kommer att fortsätta under året. Många funderar på vad som händer med avkastningen i räntefonder när räntan stiger. Generellt brukar räntefonder minska i värde när räntan stiger och vice versa, men det beror på vilken typ av räntepapper fonderna investerar i. Vi reder ut vad det beror på och vad som skiljer olika typer av räntefonder åt inklusive våra två räntefonder Spiltan Räntefond Sverige och Spiltan Högräntefond.

Korta och långa räntefonder

Till att börja med skiljer man på korta och långa räntefonder. Det som avgör om en fond är kort eller lång beror på löptiden på fondens innehav. I korta räntefonder är löptiden max ett år, medan långa räntefonder har värdepapper med löptid på ett år eller längre. Ju längre löptid desto högre risk. Detta beror på att obligationen minskar i värde om räntan stiger när nya obligationer ges ut till en högre ränta. Andrahandsvärdet sjunker eftersom investerare då inte är villiga att betala "fullpris" för de gamla obligationerna. Det motsatta gäller också förstås, om räntan sjunker kommer värdet på obligationen att stiga.

Statsobligationer och företagsobligationer

Det är också skillnad mellan räntefonder som investerar i statsobligationer och företagsobligationer. Statsobligationer anses generellt ha lägre risk än företagsobligationer och ger därför en lägre ränta. Räntan på statsobligationer är oftast fast under hela löptiden och därför är det främst löptiden som avgör risken i obligationen. I företagsobligationer finns utöver riskfri ränta också ett kreditpåslag som motsvarar risken att bolaget inte kan betala tillbaka pengarna, och denna kreditrisk får man som investerare betalt för i form av högre ränta. I många fall är också räntan i en företagsobligation rörlig vilket gör att räntan man som investerare erhåller förändras upp och ner i takt med att ränteläget förändras. Det innebär att ränterisken är låg.

Räntans effekt på bolagen och därmed våra räntefonder

Höjd ränta kan påverka våra fonder genom att det påverkar de underliggande bolagen, i olika hög grad beroende på bolagens verksamhet och finansiella ställning. Stigande långräntor minskar värdet av framtida intäkter när de nuvärdesberäknas till en högre ränta och stigande räntor påverkar bolagens bruttomarginaler negativt då räntekostnaderna ökar. Snabbt stigande räntor skapar också osäkerhet inför framtiden. Osäkerheten kan översättas till volatilitet och därmed stigande riskpremie vilket gör att obligationer som emitteras under oroliga tider ger högre ränta samtidigt som befintliga obligationers andrahandsvärde sjunker.

Båda våra två räntefonder fokuserar på företagsobligationer med rörlig ränta och relativt kort löptid. Detta gör att vi kan fokusera på att bedöma ett bolags möjligheter att betala sina räntekostnader och vid slutdagen också betala tillbaka lånebeloppet. Primärt vill vi få ränta på kapitalet vi lånar ut genom att fokusera på välskötta bolag som uppvisar bra förmåga att betala sina räntor och lösa sina lån. Det vill säga ett rimligt risktagande i förhållande till den ränta fonden erhåller. Bolagen i våra portföljer har i de flesta fall goda möjligheter att själva kontrollera prissättningen och kan därmed föra vidare en stor del av kostnadsökningen och därmed mildra den negativa effekten. I och med att löptiden och därmed ränterisken är låg, är också känsligheten för räntehöjningar låg.

Spara långsiktigt med lagom risk

Som alltid är det klokt att vara långsiktig med sitt sparande och sprida det på olika typer av fonder. För Spiltan Räntefond Sverige rekommenderas en sparhorisont om minst ett år, medan för Spiltan Högräntefond rekommenderas minst tre år.

Läs de senaste månadskommentarerna för en aktuell uppdatering om respektive fond här.