Avkastning och risk i företagsobligationsfonderna

Jakten på avkastning
De stora insättningarna i företagsobligationsfonder under senare år kan delvis förklaras av att sparkonton erbjudit noll i ränta och jakten på avkastning har styrt sparandet till alternativ högre upp på riskskalan. Utbudet av företagsobligationer har också ökat som en konsekvens av att striktare regler infördes för banker efter finanskrisen år 2008 som gjorde det svårare för företag att finansiera sig med banklån. Men även om företagsobligationer skapar avkastning genom ränta är det inte att likställa med ett bankkonto.

Hur skapas avkastningen
Företagsobligationsfonder investerar i räntebärande värdepapper som handlas på marknaden och prissätts dagligen. Värdeutvecklingen en given dag kan vara negativ. Företagsobligationer är lån till företag som utöver riskfri ränta måste kompensera långivaren med en riskpremie, som avgörs av företagets kreditkvalitet. För att generera bästa möjliga riskjusterade avkastning gör förvaltaren en avvägning mellan risk och förväntad avkastning.

En viktig princip för att förstå hur avkastning skapas i fonderna är att priset på en obligation stiger om räntan sjunker och vice versa. Om företagen som lånar pengar förbättrar sin kreditkvalitet sjunker räntan på deras obligationer och priset på dessa stiger. Det är detta scenario, så kallad kreditmigrering, vi primärt eftersträvar i våra företagsobligationsfonder.

När det motsatta inträffar, att kreditkvaliteten försämras och företagen tvingas betala högre räntor sjunker priset på obligationerna. Om vi inte avyttrar obligationer gör vi inte någon förlust och vid förfall får vi tillbaka nominellt belopp plus att vi fått kupongutbetalningar under tiden. Den negativa prisvariationen spelar i det här fallet mindre roll.

Placeringshorisonten är viktig
Tid är en viktig faktor, för när obligationskurserna går ner har framtida räntor blivit högre vilket jämnar ut avkastningen över tid. Det här gör att sparhorisonten i företagsobligationsfonder blir viktig och starkt kopplad till riskprofilen i respektive fond. Genomsnittlig löptid i fondportföljen tillsammans med kreditkvalitet på obligationerna är avgörande för lämplig sparhorisont.

Det vi sett under årets första kvartal är att företagsobligationer generellt tappat i värde på grund av dålig likviditet. Det är alltså inte knutet till enskilda kredithändelser i de bolag vi lånat ut pengar till. Räntan på företagsobligationer har som en konsekvens av detta ökat och därmed har också fondernas framtida förväntade avkastning ökat.

Förväntad avkastning på årsbasis brukar anges som yield to maturity eller löpande avkastning, det vill säga den avkastning värdepappren i fonden förväntas ge, allt annat lika, ett år framåt. För Räntefond Sverige är yield to maturity efter avgifter 3,7 procent och för Högräntefonden 8,5 procent.

Vilka risker är förknippade med sparande i företagsobligationsfonder?
I företagsobligationsfonder finns kreditrisk vilket är risken att bolagen vi lånat ut pengar till inte kan uppfylla sina åtaganden. Här finns stora skillnader på obligationerna då vissa bolags kreditpåslag är ett par procentenheter medan andra måste betala betydligt högre räntor vilket avspeglas i bolagens kreditbetyg och även risknivån. Vi har också likviditetsrisk som är risken att innehaven inte kan omsättas på marknaden för att det saknas köpare.

För att möta riskerna är Spiltan Fonders investeringsfilosofi att låna ut pengar till bolag med hållbara affärsmodeller, starka kassaflöden och rimligt stabila balansräkningar och gärna starka huvudägare. Båda fonderna har väldiversifierade portföljer och inget innehav är större än 5 procent. I Räntefond Sverige finns 75 bolag och i Högräntefonden finns 95 bolag.